Börjar bli rastlös
Hejsan
Jag väntar å väntar på det här stora som ska hända.
Men det känns som att jag har sååååå himla länge kvar att vänta =(
Jag vill ha ut resultatet av nio månaders väntan NU!
Helst igår... Men det går ju inte.
Jag är tyvärr väldigt tråkig numer. Har aldrig nå´t annat att prata om än sparkar i magen, eller storleken på magen, eller nå´t annat i mag-väg. TRÅKIGT!!!
Men jag försöker va me på allt som bjuds. Inte att jag bangar ett party av vilket slag det än är. För det är nu jag har chansen. Sen blir det nog inte mkt till parta! Men då har jag nog ett ton andra grejer att fylla min glädjekvot med.
Min vän A som jag spelar med sa att hon och hennes kille ville veta om jag bloggade. För en som vi båda känner bloggade så himla roligt när hon var med barn.
Och då tror dessa två att jag oxå är rolig... Men jag har som sagt redan konstaterat att jag inte är ett dugg rolig. Bara TRÅKIG!!
Men visst kommer det hormonsvängningar för mig oxå. Jag har mina stunder. Det är bara det att jag inte kommer på att jag ska skriva då. Jag är nöjd om jag kommer helskinnad ur dessa stunder.
Det kan vara att jag blir tårögd av glädje, sorg eller medlidande. Eller kanske att jag skrattar högt av ilska eller nå´t roligt, eller kanske åt mig själv när jag i all hast glömmer bort att jag måste flytta fötterna för att kunna röra mig framåt tex. Men hur det än är så kan jag kanske skylla på det här livet jag har i magen.
Eller som min gubbe säger, vad det än är jag reagerar på: "Det är hormonerna".
Jag tror han tycker det är enkelt att ha hittat en "orsak" till mina utbrott. Nu kan han oxå skylla på något...
Men det får han... Just nu gööör det inget.
Hörrni. Vi har loppis på Storhallens bygdegård den 18-19 okt. Kom dit å kika vettja!
Nu ska jag göra nå´t vettigt!
Tjing
