Praktik= Lärdom
Jag har sagt det förr men det skadar inte att förtälja igen.
Praktiken är den del av utbildningen, där ens kompetens ställs på spets.
* Där kunskap blandas lite med erfarenhet från tidigare lär-tillfällen.
* Där nya relationer och interaktioner skapas.
* Där man får frågor, och faktiskt kan svara på en del.
* Där man kan lära ut och påbörja arbetet med att lära sig leda.
* Där små misstag blir en läxa, och läxorna blir erfarenheter.
* Där empati och medkänsla får en helt ny innebörd.
* Där möten och tillfällen blir helheter.
* Där praktiska färdigheter börjar "sätta sig".
* Där bemötandet börjar komma med förståelsen för olika människor.
Jag skulle kunna göra listan längre, men summa sumarum är ändå att praktiken är den mest kunskapsgivande delen på utbildningen. Det finns ingen bok i hela världen som kan lära ut hur man bemöter olika människor, vilket kroppsspråk man använder, vilka ord man väljer. Det är något man måste lära sig att känna av. Man måste skaffa sig ett "människo-filter" och det enda rätta sättet är genom att möta dessa människor.
Jag är och kommer alltid att vara tacksam för alla bra handledare jag fått lära mig av.
Det hjälper mycket på vägen.
Så jäkla länge är det ju faktiskt inte kvar...
I sommar kommer jag att sätta min kunskap på prov på riktigt.
Spännande värre!!!
Tjingeling
En av alla tentor
Nu gott folk ska jag skryta.
Och det tänker jag göra utan att blinka det minsta!
Jag kämpar och kämpar, river hår och naglar. Gnisslar tänder. Lider av sömnbrist. Tappar glädje och tro. Sliter ut mig kan man säga. Allt detta för att jag valt min väg. Jag har bestämt mig för vad jag vill jobba med.
Jag har klarat ut mina funderingar och bara kört på i mitt tempo.
Äntligen har jag lärt mig; jag klarar av mycket mer än jag själv tror.
Nu har jag skrivit ett B mina vänner på en tenta som jag bävade för. B= det näst högsta i en sju-skalig betygsskala. Jag har inte lyckats med det sen mikrobiologi-kursen (termin 1).
Så mycket som bara har varit sketa-jobbigt ett tag, lixom suddas ut av denna bekräftelse på att
JAG FAKTISKT KAN!!!
Nu känns mitt mål inte lika långt borta. Vilket betyder att jag bara har 1 ½ termin kvar.
Snart... Det känns så nära.
NU har jag skrutit färdigt.
NÖJD.NU
Pengar, pengar och åter pengar...
Vi här i hushållet har ju som lite brgränsat av den varan nu.
Speciellt efter allt vi lagt ut på renoveringen, och den nuvarande situationen med en arbetslös och en studerande...
Naturligtvis kommer iskyla-- med följden att vi måste stänga av pumpen och köra med direkterkande el. vilket inte kostar bara lite... så det börjar bra.
Dessutom, mitt i den murmanska kylan, lägger vårat (i all mening) antika kylskåp ner sin verksamhet.
Det bara...tja vad säger man... Stannar.
Det skulle kunna vara så, att man slänger ut maten på bron...om det vore en sisådär 1-5 minusgrader...
Kanske inte när det är närmare -30!!
Det skulle även kunna vara så att vi kunde slänga ut maten i matkällarn... Om vi bara hade skottat framför den hela vintern och inte lämnat ventilen helt öppen!!
Nu är det ju så att inget av dessa alternativ är att tänka på.
Och varför blir jag inte förvånad att en sån här grej händer kl 18,30 en fredag kväll??!
Det är ju bara lixom... Ja. Jo men visst. Klart det ska vara så.
Som tur är... Imorrn är det öppet på alla El-affärer, så vi kan åka å köpa ett nytt fint skåp.
UT med minst 6 papp!!!
Nog med gnäll å skäll!!
Praktik!! Vilket bra ord det känns som. Jag har så himla mycket ut av denna praktik så det finns inga gränser. Jag lär mig så otroligt mycket varenda dagm samtidigt som jag känner att jag blir mer och mer nyfiken för varje dag.
Sen har slumpen återigen slagit till när det gäller mig och rapportskrivning. Vi var tvugna att skriva tillsammans med någon, och jag hade väl ingen självklar sådär. Men så tittade en tjej fram och undrades om vi skulle skriva tillsammans, och jag måste säga det att än så länge känns det himla bra!!!
Ibland har man både otur och en jäkla skittur (i bra bemärkelse)!! Men det ska väl va så antar jag.
Tjingeling
