Jonsson´s tjat

Inser med viss försmak av förtvivlan att jag kommer att sova alldeles ensam hemma inatt.
Det har inte hänt sedan jag ploppade ut min lillfis.
Jag har sovit borta utan honom, men inte hemma...utan han alltså!
Huvva... Gruvar mig.
Förhoppningsvis är jag trött nog, så att jag kan somna utan de finaste av ljud; De tunga fina andetagen från lillfisen.

Gubben fick jobba ett par veckor till...
Är lite kluven till detta med konkursen.
Det underlättar onekligen för mig, rent tekniskt, med dagis osv.
Men det gynnar INTE vår hemma-ekonomi!!
OM vi har riktigt tur så köper "nån" lastbilen, och anställer min karl på köpet.
Vi törs inte hoppas på för mkt...men samtidigt är hoppet det sista som överger en ;)

Imorrn gör jag min fjärde dag i rad-över helg- på min praktikplats.
Än så länge känns det mest som ett virrvarr i huvvet... Mycket att nöta in.
Samtidigt som jag måste begränsa mig, i vad jag kan "ta in", så vill jag ju passa på att vara med om ALLT jag kan.
Lite kluven även där alltså!

Nej... Fanken. Nu blire till att hänga upp tvätten, borsta tänderna och sen krypa till kojs!!


TJingeling!

Japp.
Snart blire till att snåla in allt vad vi kan.
Gubben blir snart, eller rättare sagt från och med måndag, en arbetslös man.
Det företag som han jobbar åt går i konken då.
Och jag pluggar! Vilken jäkla bra kombo!!... not!
Vet inte hur det kommer att gå, men en hel del slit kommer det att bli.
Lite mer än vanligt alltså!

Skriver mer en annan gång då jag känner att jag kan och vill skriva mer.
Kommer nog att behöva lite avskriveri framöver!

Men som de säger; Inget ont som inte har nåt gott med sig... eller liknande.

Tjingeling!