Jonsson´s tjat

Jag är, och har alltid varit, en stark anhängare till att det finns ett liv efter detta.
Även ett mellan-läge för vissa som inte vill gå vidare till det livet.

På Myltan som jag jobbar har jag känt av dessa... ska jag kalla dom andar rätt å slätt, flera gånger.
Jag har vartit med om oförklariga saker flera gånger.
Känt en vindpust svepa förbi från ingenstans, eller stått i tvättstugan, där både torkskåp och tumlare varit igång, och ändå blivit tvärkall och fått gåshud. Eller tex när jag (oxå från tvättstugan) hört väldigt tydliga steg som går bort från mig och mot sjukhemmet till.
Jag har mest känt dessa personer när jag varit nere. Aldrig sett någon där nere, bara känt.
Uppe däerom har jag sett en skugga svepa förbi i korridoren EN gång. Och ibland när jag stått i köket har det känts som att någon går förbi bakom mig.
Men ALDRIG har jag set någon så tydligt som inatt.

Vi har en farbror som ska ha medicin kl 4 på morgonen. Och jag stod å surrade lite med honom en stund efter, när något får mej att titta ut mot korridoren och det inglasade trapphuset.
Från korridoren kommer nämligen en kvinna i väldigt ljusa kläder, blus och en kjol lite nedanför knäna i längd. Hon verkar ha bråttom och springer väldigt graciöst in mot trappen och jag hinner se henne springa uppför första delen av den.
Jag HÖR däremot ingenting. Inga steg, inget slammer av grinden där uppe (som annars är väldigt svår att smyga i).
Jag avslutar iaf samtalet med farbrodern snabbt och beger mig ut för att kolla vem det var.
I det skedet är jag säker på att det var sköterskan som sprang förbi.
Jag går sakta uppåt själv, och blir mer och mer konfunderad över vem det egentligen var jag såg.
Sköterskan hade nämligen INGEN kjol. Och dessutom träskor.

När jag väl kommer till rummet där vi sitter på natten, berättar jag detta för dom jag jobbar med. Och efter att jag berättat börjar jag skaka i hela kroppen. För plötsligt förstår jag att det var INGEN jag såg. Ingen nu levande iaf.
Min mor som oxå jobbade inatt, konstaterade bara att det nog var tvillingsystern till... ja vi kallar honom "Sven".
Denne "Sven" har nämligen legat med vak inatt. Och han dog senare kl 04:50.

Jag personligen hann aldrig träffa "Sven's" tvillingsyster, men beskrivningen av henne är precis som jag såg henne (Om de nu var hon v.s) en smal kvinna, smidig på alla sätt.

Jag hoppas, och tror innerst inne, att det var så. För dom två hade ett speciellt förhållande, och jag tror att "Sven" har saknat henne ända sen den dagen hon försvann.

Nu är dom nog tillsammans igen. Och det känns bra att jag fick en glimt av henne oxå.

Tänk hur det är va?

Tjing